WWW.DISSERTATION.XLIBX.INFO
FREE ELECTRONIC LIBRARY - Dissertations, online materials
 
<< HOME
CONTACTS



Pages:   || 2 | 3 | 4 | 5 |   ...   | 11 |

«trädgårdar på tak- och gårdsbjälklag Examensarbete 20 poäng Sofia Waernulf Ett examensarbete vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna ...»

-- [ Page 1 ] --

Institutionen för stad och land

trädgårdar på tak-

och gårdsbjälklag

Examensarbete 20 poäng

Sofia Waernulf

Ett examensarbete vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna

Trädgårdar på tak- och gårdsbjälklag/Roofgardens

Sofia Waernulf

Examinator Thomas Lagerström

Ledamot i examinationskommité Tomas Eriksson

Handledare Bibbi Leine

Arbetet är gjort inom ämnena teknik, material, projektering och gestaltning och

omfattar 20 poäng

Arbetet är huvudsakligen utfört under hösten 2003 och har slutförts under hösten 2005.

Bild på framsidan: Sektion av Villa Hennibique, ritad av Francois Hennebique, 1904.

 Förord Detta examensarbete ingår i utbildningen till landskapsarkitekt på institutionen för landskapspla- nering, SLU.

Jag vill rikta ett stort tack till alla hjälpsamma personer i min omgivning, framför allt på min arbetsplats White Arkitekter i Stockholm. Jag vill också tacka alla nära och kära som stöttat mig under arbetets gång.

Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Bibbi Leine för all hjälp och vägledning.

Sofia Waernulf  Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 6

Abstract

7 Inledning 8 Bakgrund 8 Avgränsning 8 Frågeställning 8 Målet med arbetet 8 Metod 8 Begrepp 9 Takträdgårdar, gamla och nya exempel 10 Inledning 10 Modernismens takterrasser 10 Hötorgscity och Stockholms hängande trädgårdar 12 Terrasshus 13 Överbyggda gårdsbjälklag 15 Kontorshus 16 Överdäckningar av infrastruktur 17 Tredimensionell fastighetsbildning 18 Motiv till grönskande tak 19 Takträdgårdens förutsättningar 20 Inledning 20 Teknik 20 Klimat 20 Tillgänglighet och säkerhet

–  –  –

bilagor  Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att samla kunskap om tekniker och material för projektering av trädgårdar på tak- och gårdsbjälklag.

Trädgårdar byggda på bjälklag är ingen ny företeelse, redan i början på seklet experimenterade arkitekter med takträdgårdar. Under modernismen var takträdgårdar ett inslag i arkitekturen och fungerade väl ihop med platta tak och idéer om ljus, luft och grönska. Idag är den vanligaste formen av takträdgård ett överbyggt gårdsbjälklag som döljer parkering eller andra utrymmen under mark.

Den viktigaste skillnaden mellan att projektera för en trädgård på ett bjälklag och på mark är begränsningen på anläggningens vikt. Det gör att växter, markmaterial och utrustning måste utformas och väljas med hänsyn till hur stor last konstruktionen tål. Ett lätt och tunt jordskikt innebär också att växter med måttliga eller låga krav på näring och vatten skall väljas. Projektören måste även ta hänsyn till lokalklimatet som ofta är extremt, till exempel soligt och blåsigt på ett hustak eller djup skugga på en innergård.

Faktadelen om material och tekniker för takträdgården inleds med en orienterande del som beskriver bjälklag, isolering, tätskikt och avvattning, delar som inte ingår i landskapsarkitektens ansvarsområde men som ändå är bra att känna till. Delen om takträdgårdens överbyggnad beskriver dränering, växtbädd, bevattning och växter. Dessa ämnen behandlas ur takträdgårdens speciella förutsättningar även om vissa orienterande fakta inleder varje ämne.

Förslagsdelen beskriver uppbyggnaden av två trädgårdar anpassade till två platser med skilda soloch vindförhållanden. Förslagen kan ses som en tillämpning av faktadelen.

Slutligen sammanfattas erfarenheterna från examensarbetet i en slutdiskussion där de viktigaste

slutsatserna är:

-att vid projekteringen av takträdgården ha ett nära samarbete med övriga konsulter samtidigt som gränsdragningen mellan de olika områdena måste respekteras

-att det är svårt att hitta objektiv och aktuell litteratur i ämnet, åtminstone för svenska förhållanden och att det därför är viktigt att ta tillvara egna och andras erfarenheter

-att en takträdgård har störst möjligheter att bli en lyckad anläggning om projektören utgår ifrån de speciella förutsättningar som råder på ett tak eller gårdsbjälklag  Abstract The purpose of this thesis is to collect knowledge of techniques and materials for planning roofgardens.

Gardens built on top of buildings is not a new phenomenon, already in the beginning of the century architects were experimenting with roofgardens. During the Modern Era roofgardens appeared as a part of the design and worked well together with flat roofs and the ideas of light, air and greenery. Today the most common kind of roofgarden is on a ground-level joist that hides parking or other underground functions.

The most important difference between planning a roofgarden and a garden on the ground is the limitation of the load of the roofgarden. Plants, paving-material and equipment must be chosen with this in mind. A light and thin layer of soil demands plants with small needs for water and nutrition. The planner also has to consider the local climat, for example sunny and windy on a rooftop or deep shadow in a yard.

The chapter with collected facts about material and techniques starts with a description of the underlying construction: joist, insulation and waterproofing, not any of the landscape architect’s responsibility but still important to have some knowledge about. Then follows a catalogue with the elements in the roofgardens structure such as materials for drainage, geotextile, soil, watering and plants.





The two projects represent different kinds of roofgardens, one on a sunny rooftop and the other in a closed yard.

Finally the experiences are summarized and the most important conclusions are:

- that it is important to work closely together with the other consultants and in the same time be aware of the dividing line

- that it is hard to find objective and relevant litterature in the subject, at least for swedish conditions and therefore it´s necessary to gather one’s own and other’s experiences.

-that a roofgarden will have the best chanses to succeed if the planner start out from the unique premisses of a roof or joist.

 Inledning Bakgrund Under de fem år som jag hunnit arbeta med markplanering, både som anläggare på en mindre anläggningsfirma och som projekterande landskapsarkitekt på ett större arkitektkontor, har jag flera gånger kommit i kontakt med situationer där trädgårdar ska byggas ovanpå ett bjälklag.

Varje gång diskuteras problemen med läckage, jorddjup, rotinträngning, felaktigt växtval med mera. Med det här examensarbetet vill jag undersöka vad det finns för metoder för att lösa dessa problem.

Avgränsning

I arbetet använder jag begreppet takträdgård. Med det menar jag att:

• Planteringsytorna ligger ovanpå ett bjälklag och är helt isolerade från omgivande park- eller naturmark.

• Växtligheten är planterad i fasta planteringsytor, alltså inte i flyttbara urnor eller likande.

• Anläggningen skall fungera som en grönskande plats att vistas i.

Eftersom takträdgårdens funktion är så beroende av hur taket är konstruerat kommer jag att behandla takets uppbyggnad från betongbjälklaget och uppåt.

Frågeställning:

Vilka material och metoder används på takträdgårdar och vilka lämpar sig bäst?

Varför uppstår så ofta problem med fuktskador i anslutning till takträdgårdar och kan man som markprojektör minska risken för läckage?

Hur åstadkommer man en långsiktigt fungerande växtmiljö på ett bjälklag?

Målet med arbetet Arbetet ska resultera i en översikt av de vanligaste materialen och lösningarna som används idag.

Det ska också ge förslag på formgivning, växtval och tekniska lösningar som är lämpliga på ett bjälklag.

Metod Jag har valt att dela upp arbetet i tre delar. Den första delen är en bakgrund där jag redogör för motiv, förutsättningar och lite historia om takträdgårdar. Den andra delen, faktadelen, är baserad på litteraturstudier, studier av bygghandlingar, intervjuer och studiebesök på befintliga anläggningar och byggarbetsplatser. Den tredje delen är en förslagsdel där jag tillämpar kunskaperna som jag inhämtat när jag skrivit utredningen.

 Begrepp

Några av de ord och begrepp som används i texten och kan betyda olika saker i olika sammanhang. Här nedan definerar jag vad de betyder i det här arbetet:

trädgårdar på tak- och gårdsbjälklag = takträdgårdar Arbetets titel ”Trädgårdar på tak- och gårdsbjälklag” sammanfattar vad examensarbetet handlar om men är för långt för att använda återkommande i texten. Därför har jag valt att förkorta det till takträdgårdar. Ett problem är att ordet takträdgård associerar till högt belägna trädgårdar uppe på hustaken. I det här sammanhanget inbegriper takträdgårdar också trädgårdar i marknivå belägna ovanpå taket till förrådsutrymmen eller garage.

I examensarbetet beskriver jag trädgårdsmiljöer främst i anslutning till kontor och bostäder.

Många av de tekniska lösningar som jag går igenom gäller dock för alla sorters gröna miljöer på bjälklag, till exempel trafiköverdäckningar eller en park på ett P-hus.

Extensiv och intensiv vegetation Vegetation på tak delas ofta in i intensiv och extensiv vegetation vilket syftar på vilken grad av skötsel – framför allt bevattning – som växtligheten behöver. I Gröna Fakta D9, 1993, Gröna

lätta tak, sammanställt av Pär Söderblom och Per Nyström, sammanfattas den tyska begreppsskildringen i korthet så här:

A. Extensiv vegetation: Vegetation som klarar sig på nederbörden och inte behöver bevattning eller vattenlagrande anordningar.

B. Halvintensiv vegetation: Vegetation som klarar sig på nederbörd och inte behöver bevattning men däremot konstgjord vattenlagring.

C. Intensiv vegetation: Vegetation som är beroende av bevattning för att överleva torka.

Jag har begränsat mig till att i huvudsak beskriva punkterna B och C.

takkonstruktioner ”Terrasstak är ett samlingsbegrepp för yttertak som kan nyttjas för olika ändamål. Taket kan till exempel vara ett parkeringsdäck eller en takträdgård. Gemensamt för alla terrasstak är att de har flack eller ingen lutning och att det vattentäta skiktet och värmeisoleringen skyddas av en överbyggnad som avpassas efter takets användning.” (Nevander, 1994, sid 126).

Terrasstaket kan också definieras som ett tak som lutar max 1:40.

Bjälklag är de delar av en byggnad som bildar golv eller tak. I det här arbetet syftar det på takbjälklag och gårdsbjälklag.

 Takträdgårdar, gamla och nya exempel Inledning På tätbebyggda platser finns det anledning att utnyttja takets ytor där det är soligt och öppet men samtidigt avskilt från gatans liv. Det är ingen ny företeelse, i vissa kulturer är takträdgården en del av byggnadstraditionen. I den här genomgången av olika typer av bjälklagsplanteringar begränsar jag mig dock till sådant som uppförts under modern tid.

Modernismens takterrasser När Le Corbusier 1926 författade sitt manifest ”Fem punkter för en ny arkitektur” var en av inspirationskällorna den traditionella medelhavsarkitekturens platta terrasstak som (liksom än idag) ofta möblerades med växter i krukor och ett tak av skuggande klängväxter. I skissen illustrerar han hur den då rådande arkitekturen med tunga murar skulle ersättas av en ny slags bostadshus där tjocka grundmurar byttes ut mot en lätt byggnad på tunna pelare. Det branta taket av tegel skulle ersättas av en solterrass med frodig grönska som kompensation för marken som huset tog i anpråk. Målet var att åstadkomma ett boende med mycket sol, ljus och luft. Tanken var inte ny utan hade växt fram parallellt med utvecklingen av en ny betongbyggnadsteknik och nya medicinska rön om hur städernas bebyggelse påverkar hälsan. (Bodén, 1989, sid 46-47). Redan 1882 hade idéer om takterrasser formulerats i en engelsk arkitekturtidskrift och på en stadsplanemässa i London 1910 förutsåg den franske arkitekten Éugène Hénard bland annat att de nya platta taken kunde bli en avlastning av redan hårt ansträngda park- och friytor (Bodén, 1989, sid 51).

Le Corbusier. Illustration till Fem punkter för en ny arkitektur. Paris, 1926. Skissen är beskuren.

Tankegångarna nådde också Sverige. I Nordisk familjebok, Uggleupplagan 28, 1919, kan

man läsa en hyllning till takträdgården:

”Då man vid stadsbygge utrotar naturen och för upp hus vid hus, utan att lämna plats på marken för lite grönska mellan dem, kan det gälla som en försoningsgärd att låta husen själfva uppbära något af den fägring, som det icke förunnats marken att skänka.” 10 Bland de trädgårdar som uppfördes under denna tid finns Centralbadets gård i Stockholm, ritad 1914 av arktitekt Wilhelm Klemming som var en varm förespråkare av takträdgårdar. Huset och gården uppfördes i jugendstil och terrasserna kring trädgården fylldes med praktfull grönska.

(Byggmästaren, 1949). Idag har gården genomgått omfattande renoveringar.

T h: En av terrasserna som omgav centralbadets gård (bild från Byggmästaren, 1979).

Så småningom spreds modernismens idéer och 1933 när gamla KF-huset vid Slussen byggdes, anlitades arkitekterna Ulla Bodorff och Olof Thunström för att utforma takterrassen. Det blev en solterrass i den nya tidens anda uppdelad i ”plagen”,”gymnastiken” och ”vildmarken”. Vikten på takträdgården fick vara max 400 kg/kvm. (Byggmästaren, 1949). Idag är trädgården renoverad och delar av taket är tillbyggt med en konferenslokal.

11 Hötorgscity och Stockholms hängande trädgårdar På 50-talet uppfördes Hötorgscity med de fem skraporna.

Den ursprungliga skissen på de fem husen ritades redan 1928 av arkitekturstudenten Arthur von Schmalensee.



Pages:   || 2 | 3 | 4 | 5 |   ...   | 11 |


Similar works:

«NEW YORK STATE WATER RESOURCES INSTITUTE Department of Earth and Atmospheric Sciences 1123 Bradfield Hall, Cornell University Tel: (607) 255-3034 Ithaca, NY 14853-1901 Fax: (607) 255-2016 http://wri.eas.cornell.edu Email: nyswri@cornell.edu The Effect of Climate Change on the Unconfined Aquifers of Long Island, New York Yuri Gorkhovich; City University of New York, Lehman College; Earth, Environmental and Geosciences Department; yuri.gorokhovich@lehman.cuny.edu...»

«II 11111111111 062719-00065-042799 Friday, 21 May, 1999 # 82 / 2948 Printed: 13:15:55 systems Integration Group, Inc. j / C!/ 12. ) A 1A I Dursban 2E I Amend I 04-21-99 Page 1 (Base label): (Logo) Dow AgroSciences LLC Dursban* 2E To be applied only by or under the direct supervision of commercial applicators responsible for insect control programs. Sale to or use by persons owning or occupying a dwelling is strictly prohibited. ACCEPTED Active Ingredient: chlorpyrifos:...»

«When it comes to a traveler’s experience, “the last mile can be the longest mile.” For people who ride transit, their journey rarely starts when they board the bus or ends when they alight. Rather, their trip begins when they ride their bike from home to the train station or walk from the bus stop to the office. The connecting journeys before and after the transit ride can be influential enough to encourage or discourage a person to ride transit again. For this reason, transit agencies...»

«C O NNEC T I NG P EO P L E, P L A C ES, A ND I D EA S : S T O R Y B Y S T O R Y J ULY 2 0 1 3 ABOUT WRR CONTRIBUTORS MISSION SPONSORSHIP MEDIA KIT CONTACT DONATE Search Join our mailing list and receive Email Print More WRR Monthly. Wild River Consulting ESSAY-The Extraordinary Lives of Lorenzo Da Ponte & Nathaniel & Publishing Wallich : C lick below to make a taxReligious Identity in the Age of Enlightenment where deductible contribution. Your literary success is our by Judith M. T ay lor,...»

«Making things last: The fluid order of bicycle repair Owen Dowsett MA in Sociological Research September 2012 Making things last: The fluid order of bicycle repair Owen Dowsett MA in Sociological Research September 2012 This dissertation is submitted in partial fulfilment of the requirements for the degree of M.A. in Sociological Research at Lancaster University. I certify that this dissertation is entirely my own work.. Abstract In the familiarity of everyday life, there is a danger that we...»

«This figure is for placement purposes only please use provided artwork for finished layout Recombinant text, circa 1500. 5 Utopian Plagiarism, Hypertextuality, and Electronic Cultural Production Plagiarism has long been considered an evil in the cultural world. Typically it has been viewed as the theft of language, ideas, and images by the less than talented, often for the enhancement of personal fortune or prestige. Yet, like most mythologies, the myth of plagiarism is easily inverted. Perhaps...»

«Institute for International Integration Studies IIIS Discussion Paper No.229 / September 2007 Financial Exchange Rates and International Currency Exposures Philip R. Lane IIIS, Trinity College Dublin and CEPR Jay C. Shambaugh Dartmouth College and NBER IIIS Discussion Paper No. 229 Financial Exchange Rates and International Currency Exposures Philip R. Lane and Jay C. Shambaugh Disclaimer Any opinions expressed here are those of the author(s) and not those of the IIIS. All works posted here are...»

«La danza de palos y sus contextos festivos: Zamora y Bragança (The sticks dance and its traditional festivities: Zamora and Bragança) Tiza, António Escola Profissional Práctica Universal. Dpto de Turismo. Av. Abade de Baçal, piso 4. Edif. Shopping Center Loreto. 5300 Bragança (Portugal) pinelotiza@sapo.pt Recep.: 14.07.2011 BIBLID [1137-859X (2012), 14; 383-402] Acep.: 01.10.2012 El presente artículo refleja, sin olvidar los demás aspectos, las festividades tradicionales de la provincia...»

«A Structural Model for Evaluating Preferential Trade Agreements * Jad Chaaban a, Alban Thomas b† a University of Toulouse, ESR INRA b University of Toulouse, LEERNA INRA First Version: October 2003 This Version: January 2004 (Please do not quote without permission) Abstract This paper develops and estimates a structural model of imperfect competition in international markets. The model incorporates a flexible non-linear demand framework with structural price equations, and a general...»

«Vet Clin Small Anim 34 (2004) 425–435 Neurologic evaluation of the ear Laurie B. Cook, DVM Animal Neurological Clinic, 352 Warren Avenue, Portland, ME 04103, USA The ear is a highly complex sensory organ responsible for the sense of hearing and for vestibular control of posture and eye movements. Diseases of the inner ear are common in dogs and cats and are often associated with neurologic dysfunction, including peripheral vestibular syndrome, deafness, facial paralysis, and Horner’s...»

«2016 Family Weekend Friday, October 21-Sunday, October 23 Friday, October 21 Pre-Weekend Options Arriving early? While Family Weekend does not officially begin until Friday night, here are some ways to enjoy the campus UCSD Recreation’s Mission Bay Aquatic Center | 8:00 a.m. – 4:30 p.m. 1001 Santa Clara Place, San Diego, CA 92109 Take a short trip down to Mission Bay, San Diego’s aquatic playground for a free rental of a stand up paddle board or kayak. The rental includes a short...»

«Housing International Students: How to Have a Successful Homestay Experience 2014 Edition HOMESTAY RESOURCE GUIDE This resource guide provides information to homestay families, and to international students. It should be used as a guide, and as a primary source of information. If you need further guidance please contact the International Centre at Georgian College.. HOW TO USE THIS GUIDE:  Please keep this package in a convenient location so that the guide can serve as a resource and...»





 
<<  HOME   |    CONTACTS
2016 www.dissertation.xlibx.info - Dissertations, online materials

Materials of this site are available for review, all rights belong to their respective owners.
If you do not agree with the fact that your material is placed on this site, please, email us, we will within 1-2 business days delete him.