WWW.DISSERTATION.XLIBX.INFO
FREE ELECTRONIC LIBRARY - Dissertations, online materials
 
<< HOME
CONTACTS



Pages:   || 2 | 3 | 4 | 5 |   ...   | 10 |

«Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:35 Syrener i ruiner Kurser om ett kulturarv i grunden Lillhärad och Rytterne socken, Västmanland Wist ...»

-- [ Page 1 ] --

Kulturmiljövård Mälardalen

Rapport 2008:35

Syrener i ruiner

Kurser om ett kulturarv i grunden

Lillhärad och Rytterne socken, Västmanland

Wist socken, Östergötland

Vånga socken, Skåne

Nor socken, Värmland

Josefina Sköld och Christina Svensson

Västmanlands

Hembygdsförbund

Syrener i ruiner

Kurser om ett kulturarv i grunden

Lillhärad och Rytterne socken, Västmanland

Wist socken, Östergötland

Vånga socken, Skåne

Nor socken, Värmland

Josefina Sköld och Christina Svensson Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:35

Utgivning och distribution:

Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Stora gatan 41, 722 12 Västerås Tel: 021-80 62 80 Fax: 021-14 52 20 E-post: info@kmmd.se © Kulturmiljövård Mälardalen 2008 Omslagsfoto: Josefina Sköld. Vintergröna vid Slätta-Nissens, Skåne 2007.

Kartor ur allmänt kartmaterial © Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/01407.

ISSN: 1653-7408 ISBN: 978-91-86019-34-1 Tryck: Just Nu, Västerås 2008.

Innehållsförteckning Sammanfattning

Tack till

Introduktion

Inledning

Bakgrund

Projektet

Torpen och torparna

Torpen och deras trädgårdar

Vad är en kulturväxt?

Programmet för Odlad Mångfald, POM

Syfte och målsättning

Metod

Resultat och diskussion

Upplägg

Västmanland

Rönningstorp

Vitmossen

Linnäs

Kalvstorp

Östergötland

Hjortkälla

Risberget

Skogsstugan

Skåne

Starkatorpet

Slätta-Nissens

Haje-Pers

Västervik

Värmland

Lilla Bäckelid

Berg

Norra Mossänden

Klubberud

Slutsatser

Bilagor

Bilaga 1. Tabell med torpens förekomst i kartmaterialet

Bilaga 2. Tabell över vilka torp växterna återfunnits vid

Bilaga 3. Tabell över vid vilket torp växterna beskrivs

Bilaga 4. Teckenförklaring växterna

Bilaga 5. Teckenförklaring bebyggelselämningarna

Bilaga 6. Referenslista foto

Referenser

Muntliga och skriftliga uppgifter

Litteratur

Figur 1. Inbjudan till kurserna 2007.

Sammanfattning Som en följd av det projekt kring det biologiska kulturarvet som under tre års tid, 2004-2006, bedrivits i Västmanland, kom följande projekt till stånd. I projektet där kvarstående kulturväxter inventerats vid lämningar efter torp har en speciell metod utvecklats. Syftet med projektet som genomfördes i kursform, var att nå ut med denna metod och att sprida den till andra delar av landet.

Beroende på olika förutsättningar i landets olika delar med avseende på geografiskt läge, tidpunkt då torpen övergavs, skillnader i hur grundligt torpen är inventerade och dess historia eftersökt i arkiven samt tillgång till kartor och fotografier, redovisas resultaten på något olika sätt.

I stort kan sägas att kulturväxtfloran ser lika ut i de olika områdena. Några anmärkningsvärda skillnader noterades dock efter fältinventeringarna, som att syren hittades på torpen i Västmanland och Värmland men inte i Östergötland och Skåne.

Syren finns dock i alla dessa landskap. För malva gäller det omvända förhållandet.

Krusbär hittades i alla områdena.

Gemensamt för alla torpen i alla inventeringsområdena är att ju mer skogen tränger sig på desto färre antal kulturväxter påträffas.

Tack till

• Elisabeth, som tragiskt inte längre finns bland oss. Vi jobbar vidare i projektet enligt dina ambitioner.

• Ann Österberg, Västmanlands hembygdsförbund

• Katarina Frost och Vallby friluftsmuseum

• David von Schinkel, Tidö slott

• Ingmar Carlsson, Wist hembygdsförening, som bistått med mycket källmaterial, kartor och fotografier

• Ing-Britt Andersson från Föreningen Gamla Linköping och Östergötlands hembygdsförbund

• Vallaförvaltningen & Tekniska förvaltningen, Linköping för lånet av lokalen

• Kerstin Tornblad & Jennie Dahlkvist för guidningen i gamla Linköping

• Solvig Oredsson, Oppmanna-Vånga hembygdsförening, som bistått och förmedlat källmaterial, kartor och fotografier

• Eric och Rune Olsson med familjer som lät oss besöka deras torp Norra Kopparebo under Skånekursen och rikligt delade med sig av sina hågkomster och privata efterforskningar om de boende i Klockenakull

• Katarina Olsson & Bertil Helgesson och Regionmuseet Kristianstad som hjälpte oss med urval av platser, arkivmaterial och kartor

• Pia Sander, Skånes hembygdsförbund

• Inger & Bo Erlandsson för GPS-koordinater i Skåne

• Ulla Larsson, Mellerudstorp, Nors hembygdsförening

• Solveig Lundberg, Nors Hembygdsförening

• Staffan Nyström, professor i namnforskning, Uppsala universitet, för hjälpen med sökningar i ortnamnarkivets samlingar

• Stefan Thulin för hjälp med fotografier

Introduktion

Inledning Då vi ansåg oss klara med inventeringarna i Västmanland och inte trodde att ytterligare inventeringar där skulle tillföra något nytt, beslutades att söka pengar för att kunna föra ut metoden som utvecklats på nationell nivå. Med följande rapport vill vi redogöra för arbetet med att sprida kunskapen om metoden som utvecklats i Västmanland under flera års inventeringar.





Bakgrund

Projektet 2007 års projekt, Syrener i ruiner, syftar till att nå ut i Sverige med den metod som utvecklats i Västmanland under tre års inventeringar av det biologiska kulturarvet.

Metoden går ut på kartläggning av idag, både när det gäller grunderna efter bebyggelse och det levande kulturarvet i form av kvarstående kulturväxter. Ögonblicksbilden jämförs sedan med den information som finns att få från kartor, arkiv och fotografier.

I de fall fotografier finns tas en ny bild från samma position för att kunna jämföra då och nu. Äldsta kartbelägg och siste brukare eftersöks i arkiven för att ge en uppfattning om torpets ålder och när det övergavs.

Liksom tidigare år är 2007 års projekt ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Västmanlands län, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen Västmanlands distrikt och Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen, samt Västmanlands hembygdsförbund och fornminnesförening. Biolog Josefina Sköld på Skogsstyrelsen och Christina Svensson på Stiftelsen Kulturmiljövård i Mälardalen har stått för projektets genomförande.

Josefina ansvarar för den biologiska delen och Christina ansvarar för den antikvariska delen med arkiv- och kartstudier samt uppmätning av grunder i fält.

År 2004 genomförde Skogsvårdsstyrelsen i Västra Mälardalens distrikt och Västmanlands läns museum en studie av kvarstående kulturväxter kring lämningarna efter ett tiotal torp i Lillhärad socken, strax nordväst om Västerås. Projektet syftade bland annat till att jämföra växtligheten på fotografier tagna kring sekelskiftet år 1900 med den som finns på samma plats idag. Men studien inriktades även på att finna ett äldsta belägg i de historiska kartorna för torpen, för att eventuellt kunna fornminnesklassa dessa och om möjligt finna skillnader i växtligheten beroende på torpens ålder (Sköld & Åman, 2004, Welinder S, 2007).

Under 2005 gjordes en jämförande studie av kvarstående kulturväxter kring tio torp vid Riddarhyttan i Skinnskattebergs socken, samt en komplettering av 2004 års projekt med inventering av vår- och försommarväxter kring Lillhäradstorpen. Ambitionen var att göra studien i ett landskap med en annorlunda topografi och odlingszon, med andra ord, i en annan del av länet, för att se om resultatet från Lillhärad var representativt även för Bergslagen. Liksom 2004 års studie var 2005 års projekt ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Västmanlands län, Riksantikvarieämbetet, Skogsvårdsstyrelsen Västra Mälardalens distrikt och Västmanlands läns museum (Sköld & Åman, 2005, Welinder S, 2007).

2006 fortsatte projektet med en avslutande jämförelsestudie i området kring Tidö slott i Rytterne socken sydväst om Västerås. Detta område valdes då den sista av odlingszonerna, zon 2, återfinns i de Mälarnära delarna av Västmanland.

Förhoppningen var att hitta torplämningar med anor ner till 1600-talet då slottet byggdes och med ett rikt arkivmaterial med uppgifter om torptäppor med influenser från de rika slottsparkerna. Även 2006 års projekt var ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Västmanlands län, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen Västmanlands distrikt och Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen (f.d. Västmanlands läns museum) (Sjökvist & Sköld, 2006).

Figur 2-4. De tidigare rapporterna. Krusbär eller måbär – Vem bryr sig? (2004), Riddarhyttan – en plats för vila och ro (2005) och Kulturväxter i slottets skugga – om 1700-talstäppor på Tidö (2006).

Torpen och torparna Innebörden av torp har varierat under historien. På 1500-talet och i början av 1600talet avsåg ordet torp ofta mindre enheter familjejordbruk, som tagits upp på en äldre bys eller gårds utmarker. Torpet utgjorde grunden för torparfamiljens försörjning; till torpet hörde små åkrar och täppor. Torparen betalade arrende till huvudgården med dagsverken eller kontanter. Under 1500-talet ansågs dessa nybyggen bra, landet behövde hämta sig efter den medeltida agrarkrisen, och ju fler som kunde försörja sig desto bättre (Elgeskog 1945). Under stormaktstidens 1600-tal blev de angeläget att bevara skogarna. Många torp kom då att skattläggas eller rivas. De stora skattebefriade säterierna hade många torp, detta för att knyta till sig arbetskraft. De som var torpare på säterier var fria från utskrivning. På slutet av 1700-talet fick bönderna rätt att disponera allmänningarna och nya torp etablerades ofta långt från huvudgården. 1827 genomfördes det stora Laga skiftet i Sverige. För att effektivisera jordbruket lades de splittrade åker- och ängstegarna samman till sammanhängande mark, gårdar flyttade ut fån bykärnorna och den samfällda marken delades. Bönderna behövde ny mark för bebyggelse och odling och torpmarken blev attraktiv. Torparna kom att bli backstugusittare, daglönade eller styrde mot städernas industrier. På 1860-talet fanns över 100 000 torp i Sverige och torparen var landets näst största befolkningsgrupp, endast bönderna var fler. 1943 blev det förbjudet att betala jordarrende med dagsverken och torpinstitutionen upphörde (Bäck 1992).

Torpen och deras trädgårdar Vad säger egentligen de växtfynd som görs runt gamla övergivna torp? Kan de ge en inblick i hur dåtidens torparträdgårdar en gång såg ut? Svaret på detta är inte helt enkelt. Förutom av klimat och geografiska faktorer påverkas torpmiljön av andra yttre faktorer. Ligger torpet isolerat så att de växter som påträffas verkligen kan antas härröra från tiden då torpet var bebott, eller sker en påverkan från modern bebyggelse i form av spridning av trädgårdsavfall eller luftburna fröer? Har torpet kanske använts som sommarstuga innan det slutligen övergavs och därmed fått växter inplanterade i senare tid? Hur länge torpet varit övergivet borde rimligen visa sig genom en avmattning i både antal sorter och individer ju längre tiden går. För att se dessa mönster måste samma plats besökas flera gånger under en lång tidsperiod. Hur miljön runt torpet ser ut idag påverkar också. Tunet kan vara planterat med skog, betas eller vara lämnat för fri utveckling. Vid torp planterade med gran hittas sällan någon större mängd kulturväxter, som vid Närtorpet i Västmanland (Sköld & Åman, 2004). Kanske något enstaka Figur 5. Vid Närtorpet har gran planterats i fruktträd eller buske som klarat sig kvar i alla grunderna. Ett päronträd kämpar sig en glänta, men perenner och liknande är kvar mellan de kvävande grenarna.

det sämre med. Betas marken kan resultatet variera beroende på vilka djur som betar och hur många. Taggiga buskar som krusbär kan klara sig kvar trots bete, som vid torpet Hjulsätra i Västmanland (Sköld & Åman, 2004). Andra växter som brandliljan med sina lysande färger lockar till sig korna och endast stjälkarna blir kvar, som vid torpet Hjortkälla i Östergötland.

–  –  –

får man lita till litteraturen. I Mobergs Utvandrarna finns följande skildring av Kristinas odlarmödor i det nya landet i mitten av 1800-talet: ”Hennes nya blomland låg invid stugans långvägg på framsidan, vänt mot solens väderstreck: här skulle det växa. Hon ansade jorden väl och rensade noggrant bort ogräs och vildgräsrötter. Så påtade hon ner fröet i rader, en rad av varje sort, höljde jord över, jämnade till jorden och klappade den med brädlapp. Landet såg grannt ut, när det låg färdigt. Det skulle växa blommor vid ett hem, och de skulle stå på framsidan, på hedersplatsen.

Blomland hörde till människors bostäder. Ingen planterade blommor utanför en svinstia. Ett blomland skiljde människors boningar från djurens härbärgen. Där skulle nu blommorna växa rakt nedanför fönstret så att hon fick dem för ögonen så snart hon tittade ut. Och folk kunde se på långt håll, att det bodde människor i stugan med de oskrädda stockväggarna. När Kristina fick sitt blomland vid det nya hemmet i ordning kände hon det som om hon flyttat över en liten jordfläck från hemlandet till nybygget vid Ki-Chi-Saga…” (Moberg, 1970).

Men det hade inte alltid sett ut så i Sverige. Under medeltiden kom många växter till Sverige med klosterväsendet (Minnhagen-Alvsten et al, 1996). Under 1600-talet var det adeln som odlade, både för nytta och nöje, i sina parker och trädgårdar. I början av 1800-talet fanns fortfarande väldigt få plantskolor i Sverige och adeln köpte de flesta av sina växter utomlands. Böndernas odling hade vid denna tid fortfarande medeltida drag. Husen låg tätt tillsammans i byar och odling skedde där den fick plats, i små inhägnade hagar. Allt som skulle ätas måste odlas och denna odling upptog därför den mesta ytan (Andréasson, 2007). ”Vi anlade och omgärdade också en liten ”have” vid stugan, och planterade päron-, plommon-, och körsbärsträd, samt satte blommor och fingo genom detta lite mer hemtrevligt efter hand…” (Paulsson, 1943).



Pages:   || 2 | 3 | 4 | 5 |   ...   | 10 |


Similar works:

«SUNNYVALE I Jim Grimaldi, projects manager in the Sunnyvale division of Universal Corporation, has just learned that in two weeks the headquarters in Los Angeles will be sending him a project engineer, Joan Dreer. Her job will be to supervise small groups of engineers involved in automotive brake design. The Los Angeles headquarters is anxious to move women into all company levels, and it has targeted Grimaldi's engineering division at Sunnyvale as a good place for Joan Dreer. Joan Dreer will...»

«1 www.daaraykamil.com Les Khassaides de Serigne Touba « QAÇIDAS » ne vient pas de Cheikh Ahmadou Bamba. Ce terme prend origine dans la littérature arabe particulièrement dans une de ses composantes nommée « ‘AROUD » qui renvoie à la prose et la versification. Par abus de langage, nous commettons l’amalgame entre « qaçida» qui fait référence à l’unité de prose et « qaçayid » qui est le pluriel de « qaçida ». Ainsi nous parlons de « moufrad » lorsqu’il s’agit...»

«THE PROPHETS AND THE PROMISE BY WILLIS JUDSON BEECHER 1905 by Thomas Y. Crowell, New York. Digitized by Ted Hildebrandt: Gordon College 2005 PREFACE IN part the Stone lectures as delivered were a selection from the materials of this volume, and in part the volume is an expansion of the lectures. It is a product of studies, accumulating during many years, rather than a predirected discussion of a subject, but I hope that it will not be found deficient in logical coherence. The presentation it...»

«Proceedings of ASBBS Volume 19 Number 1 NECESSARY SKILLS FOR ACCOUNTING GRADUATES: AN EXPLORATTORY STUDY TO DETERMINE WHAT THE PROFESSION WANTS Cory, Suzanne N. St. Mary’s University Pruske, Kimberly A. St. Mary’s University ABSTRACT This study obtains the viewpoints of two important constituent groups for higher education accounting programs: (1) public accountants and (2) non-public accountants, regarding the importance of accounting-related skills and topics to be covered in...»

«The Ear as a Biometric D. J. Hurley1 B. Arbab-Zavar2 and M. S. Nixon3 1 University of Southampton djh@analyticalengines.co.uk 2 University of Southampton baz05r@ecs.soton.ac.uk 3 University of Southampton msn@ecs.soton.ac.uk 1 Introduction The potential of the human ear for personal identification was recognized and advocated as long ago as 1890 by the French criminologist Alphonse Bertillon. In his seminal work on biometrics he writes [7], “The ear, thanks to these multiple small valleys...»

«GENDERED GLANCES: THE MALE GAZE(S) IN VICTORIAN ENGLISH LITERATURE A Thesis submitted to the Faculty of the Graduate School of Arts and Sciences of Georgetown University in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts in English By Christine A. Sweeney, B.A. Washington, DC April 22, 2009 The research and writing of this thesis is dedicated to the faculty of the M.A. program in the department of English at Georgetown University, especially John Pfordresher, Ph.D. and...»

«Journal of Multiscale Modelling Vol. 3, No. 4 (2011) 1–42 c Imperial College Press DOI: 10.1142/S1756973711000509 MULTISCALE CONTINUOUS AND DISCONTINUOUS MODELING OF HETEROGENEOUS MATERIALS: A REVIEW ON RECENT DEVELOPMENTS VINH PHU NGUYEN∗,§, MARTIJN STROEVEN† and LAMBERTUS JOHANNES SLUYS‡ Delft University of Technology Faculty of Civil Engineering and Geosciences P. O. Box 5048, 2600 GA Delft, The Netherlands ∗V.P.Nguyen@tudelft.nl †M.Stroeven@tudelft.nl ‡L.J.Sluys@tudelft.nl...»

«REMEMBERING THE COUNTRY OF THEIR BIRTH: INDIGENOUS PEOPLES AND TERRITORIALITY Maivân Clech Lâm The white man’s dead forget the country of their birth when they go to walk among the stars. Our dead never forget this beautiful earth, for it is the mother of the red man. We are part of the earth and it is part of us. We know that the white man does not understand our ways. One portion of land is the same to him as the next, for he is a stranger who comes in the night and takes from the land...»

«61-03-63 IMPLEMENTING EMPLOYEE EMPOWERMENT James A. Ward T otal quality management (TQM) is built on the four cornerstones of customer focus, continuous process improvement, management leadership, and employee empowerment. Although empowerment is often the most difficult of the four concepts to implement effectively, organizations that have been successful in empowering their employees invariably see bottomline improvements. Empowerment has been defined as that group of practices designed to...»

«SCRS/2013/056 Collect. Vol. Sci. Pap. ICCAT, 70(3): 1074-1085 (2014) A PRELIMINARY STOCK ASSESSMENT OF THE ALBACORE TUNA (THUNNUS ALALUNGA) STOCK IN THE NORTHERN ATLANTIC OCEAN USING A NON-EQUILIBRIUM PRODUCTION MODEL Gorka Merino1, Paul De Bruyn2, Gerald P. Scott2, Laurence T. Kell2 SUMMARY Catch and catch per unit effort are used to fit a biomass dynamic stock assessment model. A variety of diagnostics, are then presented to check for violations of the model assumptions and to explore the...»

«On Calling A Pastor A Manual for Churches Seeking Pastors This manual is designed to be a resource to be given to churches seeking a new pastor by their presbytery Committee on Ministry as they work together as partners in the process of discerning God's call to the church and to its new leader. The manual is not to supercede any policies or procedures of the presbytery Committee on Ministry. Now the Lord said to Abram, 'Go from your country and your father's house to the land that I will show...»

«A Critical Examination of the Ethics in Research Involving Indigenous Peoples A Thesis Submitted to the College of Graduate Studies and Research In Partial fulfillment of the Requirements for the Degree of Master of Education In the Indian and Northern Education Program University of Saskatchewan Saskatoon By William John Ermine Spring 2000 Copyright William J. Ermine, 2000 All Rights Reserved In presenting this thesis in partial fulfillment of the requirements for a postgraduate degree from...»





 
<<  HOME   |    CONTACTS
2016 www.dissertation.xlibx.info - Dissertations, online materials

Materials of this site are available for review, all rights belong to their respective owners.
If you do not agree with the fact that your material is placed on this site, please, email us, we will within 1-2 business days delete him.